3 nätter nu har vi (jag) försökt att Petter ska sova inne hos Olivia, för att sova hela natten. Detta har ju misslyckats fatalt kan man säga.
Inte en natt har det fungerat eller ja det har fungerat lika bra som att ha honom inne hos oss.
Inatt vaknade han vid 1, klarvaken, redo att leka. Dock inte jag. Svintrött gick jag in och hämtade honom och bäddade ned honom bredvid mig.
Efter lång stund somnade han om för någon timme.
Sen var de här gnällen igång igen. Eeeehh…. eeehhh eeehhh
och så kasten från sida till sida.
Eeehhh eeeehh någon gång i halvtimmen.
Varför inte bara sova?
Jag vill ju det. 3 nätter nu utan ordentligt med sömn. Huvudvärk och lite demens hör till vardagen nu.
Jag förstår inte vad vi ska testa mer. Det sista halmstrået vi kan dra i är att flytta in Olivias säng till oss för ett tag. Hon sover ju genom allt och stör sig inte för något.
Dock känns det som om det är ett onödigt jobb, för Petter kanske är i någon fas just nu. Vore bara skönt om det släppte snart.
Vi har haft 2 barn som krånglar med sömnen. Det tog lång tid för oss att få bukt med Olivias också (men där var vi förstfödingar och då är ju allt svårt) och nu är Petter likadan plus sju resor värre.
Alltså.. förstår ni nu varför vi inte vill ha 3 barn?
